Hoppa till sidans innehåll

Tennishistoria


 
Kung Gustav V, i tennissammanhang kallad "Mr G", tog tennisen till Sverige.
Nedan tar vi med dig på en återblick i såväl tennissporten som Göteborgstennisens historia. Materialet är hämtat ur den jubileumsskrift som gavs ut i samband med Ullevi Tennisklubbs 50-års firande 1994.

För mer information och en spännande resa genom 120 år av svensk tennishistoria besök Sveriges Tennismuseum och Swedish Tennis Hall of Fame's hemsida genom att klicka här.

Tennisen kommer till Sverige

Dåvarande kronprins Gustav, sedermera Gustav V eller Mr G, som han kallades i tennissammanhang, företog 1878-79 en mer än årslång resa i Europa. I samband med sitt besök i England kom han i kontakt med lawn tennis. Vid återkomsten till Sverige blev han en mycket ivrig förespråkare för det nya bollspelet.

Det var också i kretsarna kring kungahuset som tennisen började spelas i Sverige. Hovstallmästare Sager lär 1879 ha anlagt den första riktiga tennisbanan vid Ryfors bruk i Västergötland. År 1884 översattes de engelska tennisreglerna till svenska. 12 år senare invigdes landets första tennishall. Den finns kvar än i dag som Tennisstadions C-hall (Stockholm). Det är Europas äldsta i bruk varande tennishall. Dessförinnan höll man till i gymnastiksalar och utomhus på skolgårdar.

Den vita sporten kom minst lika tidigt till Göteborg med omgivning som till huvudstaden. Arkitekt Johan Westerberg kom i kontakt med lawn tennis vid ett besök i England, varifrån han tog med sig "tennisattiralj" hem till Göteborg. På Särö, de förmögna göteborgarnas sommarnöje, slogs de första bollarna sommaren 1879. Underlaget var gräs, platsen den s.k. "Prytzens äng". De första kända tävlingarna ägde rum på Särö 1886.

Den anrika klubben Örgryte IS hade på den tiden en egen idrottsplats, Balders Hage, där man arrangerade sommartävlingar i olika idrotter. Lawn tennis fick vara med premiäråret 1888. I september 1890 var tävlingen öppen för både herrar och damer. Herr Sven Lindhé besegrade i finalen fröken Maria Svensson.

Det nystartade Svenska Idrottsförbundet arrangerade svenska mästerskap i "fria idrotter" och dit räknades även tennis. Göteborgs duktiga tennisspelare hade stora framgångar och blev svenska mästare i "enhandsspel" (singel) åren 1896-1900. Beträffande spridning och kvalitet tycks tennisen i Göteborgstrakten ha legat före huvudstaden.

De första banorna

Den första egentliga tennisklubben på västkusten bildades på Särö i juni 1897. Särö AB hade 1896 byggt två gräsbanor och en grusbana. Kronprins Gustav kom under många år att regelbundet besöka Särö, som blev något av en tennismetropol, Båstads föregångare.

I början av 1890-talet fanns två privata banor i Göteborg, en i Bagaregården och en på Hedås, söder om Heden. År 1901 slopade ÖIS sin gräsbana vid Balders Hage och ersatte den med två grusbanor. På Styrsö tillkom 1906 två banor och en klubb bildades året efter. Vid fästningarna Carlsten (Marstrand) och Bohus (Kungälv) byggdes också tennisbanor 1886 respektive 1903. Inomhusspel förekom i Exercishuset vid Heden och i artilleriregementets gymnastiksalar på Otterhällan.

GLTK bildas

Under 1800-talets två sista årtionden var idrottsrörelsen i Göteborg på stark frammarsch. En följd av det stora intresset för friluftslekar och sällskapsspel blev att de i många fall utvecklades till organiserade tävlingsidrotter. Dessa krävde allt bättre och dyrare anläggningar. Klubbarna specialiserade sig allt mer, men det fanns även behov av samverkan. Ullevihallarnas tillkomst är en följd av denna utveckling.

Fr.o.m. 1896 var tennisen klart etablerad i Göteborg. Göteborgs Velocipedklubb byggde då sin Idrottsplats. Den låg där gamla Ullevi ligger nu. Förutom fotbollsplan, löparbanor, rundbana för cykel, sittplatsläktare för 600 personer anlades även sex grusbanor för tennis.

Vid ett tydligen väl förberett möte den 16/11 1900 med Göteborgs Velocipedklubb beslöts, att denna förening liksom "L.S." (Lyckans Soldater) och Skridskosällskapet Norden skulle upphöra som självständiga klubbar. De skulle istället ingå som "afdelningar" i det nystiftade Göteborgs Idrottsförbund. Där fanns nu alltså sektioner för skridsko, fri idrott, cykel och tennis.

Någon egentlig tennisklubb hade tidigare inte funnits. Nu fick verksamheten kring de sex tennisbanorna en fastare form. En styrelse bildades. Denna anses vara GLTK:s första styrelse, även om Tennisafdelningen först 1909 formellt gick ur som självständig klubb.

Denna förening, Göteborgs Tennisklubb hette den de första åren, hade sin verksamhet förlagd till Ullevihallarna åren 1909-1939. Det är denna klubb, Göteborgs Lawn Tennis klubb som man efter några år bytte namn till, som är "moderklubb" till Ullevi TK.

Tennispaviljongen byggs

Redan en vecka efter Tennisafdelningens tillkomst (nov 1900) presenterades för styrelsen ett förslag till tennishall. Mannen bakom detta var Torben Grut, arkitekten som ritade Stockholms Olympiastadion. Det blev dock Göteborgsarkitekten Oswald Westerberg, som kom att rita den efterlängtade inomhusanläggningen. För att klara av projektet ekonomiskt bildades Göteborgs Tennis AB. Snabb handläggning och byggnation gjorde att invigningen kunde ske redan den 30 november 1901. Kostnaden för byggnationen blev ca 47 000 kr.

Bolaget arrenderade marken, en osäkerhetsfaktor, som skulle följa Ullevihallarna genom alla år. Tennisen var ingalunda unik, som löste finansieringsfrågan via ett aktiebolag. Det år 1881 invigda ridhuset vid Lorensberg och det 1916 tillkomna Ullevi finansierades på samma sätt.

Tennispaviljongen blev en för tiden imponerande anläggning, som innehöll två tennisbanor, herr- dam- och styrelserum jämte vestibul. Ingången mot öster var riktigt pampig. Damrummet var det som senare blev boll/styrketräningsrum. Uppvärmningen skedde genom "varmapparater" eldade med kol. De var placerade vid vardera banans ytterkortsida. Duscharna hade inget varmvatten.

Uppdaterad: 2016-06-07 21:06

Postadress:
Ullevi TK - Tennis
Smålandsgatan 2
41139 Göteborg

Kontakt:
Tel: 031-18 01 15
E-post: This is a mailto link

Se all info